gårdagens sjukhusbesök..

Skulle åka iväg till jobb igårmorse, men det gick verkligen inte. Fortfarande dålig. Orkade inte vara uppe mer än en timme åt gången, utmattad, huvudvärk, ont i kroppen (dessa symptom som jag fick beskriva för ca 5 läkare igår) ((till slut snäste jag åt den sista läkaren o frågade om hon inte läst min journal, hon skruvade sig lite utan att svara))

Så jag satt i telefon med sjukhuset (eller ja, fyra olika avdelningar på sjukhuset) innan en av dom kom på den brilljanta idén: SVININFLUENSAN! Jojo tänkte jag, har ingen feber, inte ont i öron eller hals, men jag lät henne och resten av hysterin hållas och åkte till infek. kliniken i Lund.

Efter en kvarts letande efter p-plats gav vi upp och R släppte av mig för att själv försöka hitta en plats några km bortom sjukhuset.. Bara vid den anblicken märker man hur stor hysterin är. Alla är sjuka.. Alla är sjuka i svininfluensan för alla har ont i diversa kroppsdelar. Kan tänka mig vad läkaren säger: Nej tyvärr, ingen influensa här, men du har en spink i lilltån?

Fick gå in i olika slussar för de som riskerade att ha svin.. Till slut (äntligen) kom jag fram till en kassa med en kvinna i. Hon öppnade plastskärmen som delade av oss med ca 2 mm så jag precis kunde höra hennes röst. Jag såg paniken i hennes ögon när jag berättade mitt ärende. Hon ursäkta och sa att det inte fanns några lediga rum så om jag kunde vara snäll o gå ut och vänta. Gå UT! Ja, om jag inte var sjuk innan.. Så där stod jag, i ett par tunna mammajoggingbyxor och huttrade i mer än en halvtimme. Lagom glad. Men R kom i hälften av tiden och värmde mig så gott det gick..

Till slut fick vi ett rum, (jag har glömt att berätta hur många gånger jag spritade händerna under besöket, eftersom jag var säker att jag inte hade influensan tänkte jag fanimej inte få den heller!) I det här rummet (som för övrigt hade behövt lite inredningstips) satt vi i ca fyra timmar medan olika läkare sprang ut och in med värsta munderingen likt att jag var något radiaktivt ämne..

Olika provet togs, de klämde lite här och där, utan något resultat.
Visste ni hur man tar svininfluensaprov? Det är inte det gamla vanliga blodtestet, NEJ de är tvungna till att stoppa ner ett satans rör i näsan, ner i halsen. FY. När hon berättade vad som skulle göras vägrade jag. Aldrig i livet. Till slut blev jag övertalad. Hemskaste. Det kändes inte jättemycket men konstigt var det allt, sen var hon ju tvungen till att hålla den precis nere i halsen och pga grav. klöks jag av minsta lilla.. Så jag låg där o hulkade och grät medan R satt o klappade min hand. Efteråt fick jag en gråtattack eftersom jag hatar när folk pillar nere i min hals efter den operationen jag fick göra för två år sedan, VAKEN. usch.

För att avrunda denna historia hittade de inget men provet på influensan får jag veta i eftermiddag. Innan jag gick fick jag tamiflu som jag skulle ta i förebyggande syfte. Aldrig i livet sa jag. Tänker aldrig ta onödig medicin som kan påverka fostret (eftersom medicinen inte är testad). Vad gör en dag eller mer? jag överlevde natten iaf. Så nu väntar jag på provresultatet som kommer i eftermiddag.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0