Klargörning..

Måndag 19/7 kl: 16:27
Har fått en del kommentarer sen vi fick vår lille son, många är helt underbara och uppmuntrande medans andra brister i respekt för integritet, egna val och common sense.
Tack pappa att du besvarade den senaste kommentaren, inte alla som har på det klara hur det här med amning fungerar, och dessutom inte vågar skriva ut sitt namn visar bara bristen på empati och förklarar mamma-syndromet.

Till mamma-syndromet nu, som vi kan kalla det för. Har haft diskussionen med andra mammor också, så det är inte bara jag som har gjort denna iakktagelse. Man kan likna det vid he-said, she-said teorin som öppnade sina portar för en när man blev tonåring. Skitsnack, ogrundad kritik OCH blygsamhet (när man inte vågar stå för det man säger) var en vardag på gymnasiet, många som läser håller säkert med. Så fort man slutade skolan gick man in i en ny fas, man brydde inte sig längre vem som hade gjort vad på vilken fest osv. Äntligen slutade det gamla hederliga tjej-skit-snacket!

Men sen, till min fasa, några år senare träder ett annat onödigt kritiskt tänkande in - Hur man uppfostrar och lever med sina barn. Det finns två typer av detta fenomen- de som inte har barn men vet bäst, och de som har barn och absolut vet bäst! När man får sin lilla älskling, de första veckorna, får man höra ditten och datten om hur man ska göra, man börjar tvivla på sig själv och provar dessa nya metoder, som resulterar i kaskadskrik. Efter en månad är man säker på vad som ska göras och då blir allt lättare. Därför påverkas man inte så mycket längre av olika kommentarer eller "gör si-gör så".

Den andra kategorin - mammor som har barn och vet bäst är nog det värsta. De som ifrågasätter olika saker för att de själva inte gör så med sina barn eller uppfostrar dem på det sättet  och dessutom inte kan vara så pass open-minded att de förstår att alla människor är olika, både vuxna och bebisar, så olika saker passar olika familjer. Dessutom kritiserar detta. Det är dessa människor jag har svårt för.

Jag har inte ödslat någon tid på dessa ogrundade kommentarer innan men jag tänkte sätta ribban nu. Min blogg är gjord för de människor som står mig nära, de människor som vill veta, de människor som vill lära, eller helt enkelt de som bara gillar att få en smygtitt i andras liv. de människor som har intelligenskvoten så högt så att man uppmuntrar en förstagångsmamma, som glädjs över lillens små framsteg, som anser att jag kan lämna bort mitt barn en kväll för att få lite paus för att sedan komma hem som en ännu bättre mamma, som en mamma som sätter bilbarnsstolen bak för dödsfrekvensen i trafiken drabbar de som sitter fram, som en mamma som låter barnet skrika i sin sitter om hon själv måste bli färdig med sin två-minuters dusch, en mamma som låter barnet sova i sin säng för det är bäst för båda, som låter andra hålla barnet, som låter barnet sutta på olika saker trots bakterierna, som ibland låter barnet få sol på sig om det skriker och inte vill vara i vagnen.. osv.
Listan kan göras lång och självklart finns det människor som rasar över hur vi gör, eftersom de inte själva gör det. Men grejen är den, att jag rasar inte över någon annan mamma och deras uppfostringsmetoder och hur de tar hand om sina barn, för jag tycker att det är upp till var och en, och man känner sina barn bäst, ingen annan gör det, därför anser jag inte att någon annan har rätt att göra det mot mig.

Det roliga tycker jag är, att jag som har levt med min älskling nu i tre månader, ändå blir ifrågasatt för mina val av människor som säkerligen aldrig har träffat plutten.

Därför ber jag er, människor som jag känner eller inte känner, att lägga ner detta skitsnacket och använda min blogg som glädje istället för kritik. Mitt mål är inte att ha en diskussion över saker man inte SKA göra, det kan ni finna på www.libero.se om ni är ute på krigsstigen.

Att dessutom kommentera anonymt, anser man då att jag ska köra en sådan här diskussion varje gång, eller ska jag leta upp IP-nr för att se vem avsändaren är? Så pass mycket tid har jag inte till mitt förfogande. Ni får gärna fråga om olika grejor, inte ifrågasätta men berätta gärna vem ni är så jag oxå kan svara!


Kommentarer
Postat av: Teresia

JIHA!, vill jag börja med att utbrista! Det är på tiden att dem sätts på plats, dessa anonyma ney-sayers. Du har så rätt i allt du skriver... våra barn, precis som vi, är olika.



Bara för att Gustav tre månader tycker om att sova med blöja i sin säng för att han blir för varm under sommaren behöver inte det betyda att Frida 4 månader tycker likadant. Om vi alla inte äter broccoli, vem säger då att alla barnen ska göra just likadant?



Det är dags att alla sköter sitt eget och ger sin synvinkel på det hela när man blir tillfrågad eller befinner sig på samma respektfulla nivå som den man diskuterar med.



2010-07-19 @ 17:21:05
URL: http://hondenteresia.blogg.se/
Postat av: Madelene

Kan inte mer än att hålla med.

Varför, varför ska alla hela tiden veta bäst, kunna bäst och göra bäst?

Mitt barn är bäst för jag gör enligt regelboken, bla bla bla..

Alla barn är olika och alla föräldrar är olika och vi alla strävar efter våra barns bästa även om vi gör olika.

För inget barn är bättre än ett annat?

Även hur mycket man än tror det.



Bra skrivit! =)

2010-07-19 @ 17:26:38
URL: http://madelenewyrtz.blogg.se/
Postat av: Lotti

Jag måste också hålla med här, verkligen!

Jag kunde inte skrivit eller uttryckt mig bättre än vad du har gjort här. Jag AVSKYR när den ene ska veta bättre än den andre och börja bestämma.

Barnen är VÅRA liv och VI bestämmer hur DE ska leva. I alla fall innan de börjar bli stora nog att bestämma själv ;-)



Tårna kommer, vänta bara! Väldigt spännande att se faktiskt :-)

Håller med dig även där om kvävningsrisken på magen, även om hon skulle gilla att ligga på mage skulle jag förmodligen inte låta henne sova så en hel natt... Annorlunda då de kan vända sig själv helt kanske.



Ha en fortsatt bra kväll och, keep up the good work! Jag tycker du verkar vara en bra mamma ;-)

2010-07-19 @ 19:36:50
URL: http://yoohh.blogg.se/
Postat av: Magnus

Du skriver så kloka ord min dotter. :)

Men jag vill samtidigt poängtera att ibland så tycker jag det är ok att ifrågasätta, speciellt om man ser ett barn fara illa. Det är vår skyldighet att ingrippa eller göra personen uppmärksam att barnet inte mår bra av det.

Det hände på karnevalen under Lördagen. Kl var strax innan 01:00 då en pappa kom in med sin ca 6 årige son på famnen och ställde sig mitt framför scenen när ett band spelade. Och jag kunde inte låta bli att säga till han.

Hej ursäkta mig. Jag vill inte kritisera dig eller så men har du inget hörselskydd till din son?

Ähh han klara det , jag ska bara höra ett par låtar svarade han.

- Du är säkert en jättebra pappa sa jag men du borde kanske tänka på din sons hörsel, så här högt ljud för ett litet barn där deras hörsel utvecklas kan skada dom.

Jajaja svarade han bara något irriterad, men han gick ut efter en halv låt.



Gjorde jag rätt eller fel där som sa till utan att försöka ge för mycket kritik?

2010-07-19 @ 20:33:07
Postat av: Mimmi

Som lärarstudent får vi lära oss väldigt mycket om hur man ska agera då man anser att en förälder handlar på ett felaktigt sätt så pappa-magnus jag hade gjort precis som du! Emelie: superbra inlägg, stör mig så mycket på alla "förståsigpåare" som inte har en aning om vad de snackar för skit.

2010-07-19 @ 20:58:27
URL: http://mimmisteen.blogg.se/
Postat av: Magnus

Och jag skrev fel mitt inlägg. Pojken var inte 6 år utan ca 6 månader bara,,,

2010-07-19 @ 22:02:28

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0