doktor igen
10/12 kl: 18:40
Vi fick åka in till doktorn igen idag. Pappa kom och hjälpte oss och följde med. När vi vaknade i morse hade vi bara sovit några timmar för Villiam varit ledsen hela natten. Han var blek, tilltagen och var röd om halsen och bröstet. Fick nog och åkte in. Blev mottagen på lasarettet i Landskrona. Äntligen.
där fick vi bra mottagning, tre sköterskor och två doktorer som tittade och undersökte. Halsprov, blodprov som inte visade något. Fick veta att han fått en allergisk reaktion på pencillinet. Bort med det.
En läkare menade på att det var eksem alltihop, vilken jag inte höll med om. De tog ett prov till odling så vi väntar på det svaret. Annars hade han ingen infektion eller så innuti kroppen, allt sitter utanpå, vilket var jätteskönt.
Vi var där ganska länge. Villiam fick bada där i ett lila vatten som var renande och antibakteriellt. Fick bort alla sårskorporna. Han blev färgad av det, så nu ser han ut som han kommit direkt från en billig solsemester på gran canaria ;)
Villiam var mest ledsen hela tiden, i don´t blame him. Men sköterskorna var snälla, de sjöng för honom och tyckte synd om.
Överarmen är ett stort sår, i halsvecket och på läppen. Eksem nästan över hela överkroppen och rivmärken med. Man vet inte riktigt hur man ska hålla honom för att det inte ska göra ont.
Vi fick utskrivet den lila vätskan att bada i en gång om dagen. Gick ner på apoteket på sjukhuset, fick vänta i tjugo minuter med en ledsen bebis men som till slut somnade av utmattning i mitt knä. För att sedan få veta att de inte hade det inne. Ner i stan på apoteket, väntetid en halvtimme, men nu sov Villiam i bilen iaf.
Hemma igen runt tre. Alla dödströtta och hungriga. Villiam ledsen och vill inte äta. Men välling går bra.
Vet inte riktigt hur jag känner inför allt detta. Jag är otroligt trött och uppriven. R kom till sjukhuset och bytte av med pappa för det kändes lite överväldigande för mig, men pappa var ett otroligt stöd. Man vet inte hur man ska hantera sitt eget barn. Det är svårt att lugna honom. Svårt att göra något alls.
Vi fick åka in till doktorn igen idag. Pappa kom och hjälpte oss och följde med. När vi vaknade i morse hade vi bara sovit några timmar för Villiam varit ledsen hela natten. Han var blek, tilltagen och var röd om halsen och bröstet. Fick nog och åkte in. Blev mottagen på lasarettet i Landskrona. Äntligen.
där fick vi bra mottagning, tre sköterskor och två doktorer som tittade och undersökte. Halsprov, blodprov som inte visade något. Fick veta att han fått en allergisk reaktion på pencillinet. Bort med det.
En läkare menade på att det var eksem alltihop, vilken jag inte höll med om. De tog ett prov till odling så vi väntar på det svaret. Annars hade han ingen infektion eller så innuti kroppen, allt sitter utanpå, vilket var jätteskönt.
Vi var där ganska länge. Villiam fick bada där i ett lila vatten som var renande och antibakteriellt. Fick bort alla sårskorporna. Han blev färgad av det, så nu ser han ut som han kommit direkt från en billig solsemester på gran canaria ;)
Villiam var mest ledsen hela tiden, i don´t blame him. Men sköterskorna var snälla, de sjöng för honom och tyckte synd om.
Överarmen är ett stort sår, i halsvecket och på läppen. Eksem nästan över hela överkroppen och rivmärken med. Man vet inte riktigt hur man ska hålla honom för att det inte ska göra ont.
Vi fick utskrivet den lila vätskan att bada i en gång om dagen. Gick ner på apoteket på sjukhuset, fick vänta i tjugo minuter med en ledsen bebis men som till slut somnade av utmattning i mitt knä. För att sedan få veta att de inte hade det inne. Ner i stan på apoteket, väntetid en halvtimme, men nu sov Villiam i bilen iaf.
Hemma igen runt tre. Alla dödströtta och hungriga. Villiam ledsen och vill inte äta. Men välling går bra.
Vet inte riktigt hur jag känner inför allt detta. Jag är otroligt trött och uppriven. R kom till sjukhuset och bytte av med pappa för det kändes lite överväldigande för mig, men pappa var ett otroligt stöd. Man vet inte hur man ska hantera sitt eget barn. Det är svårt att lugna honom. Svårt att göra något alls.
Kommentarer
Postat av: Rebecca & Albin
Det gör ont i mamma-hjärtat att läsa detta! Stackare.. Jag håller alla mina tummar att han verkligen kryar på sig snart. Du och R är allt han behöver just nu och jag vet att ni tar hand om er son på bästa sätt! Han kunde inte fått bättre föräldrar! Massa Kramar!
Trackback
