lillbebisens

Torsdag 29/4 kl: 18:40
Nu är far och son ute på promenad, då passar jag på att skriva lite här och slappa ensam i soffan ;)
Igår kom S hit och hälsade på för första gången. Jättemysigt var det och hon agerade perfekt barnvakt!





Julian fick ett par mörka jeansshorts och en vit t-shirt med babytiger på, jättesött till sommaren! (: Så kul att få sommarkläder. Försökte hitta bilder på nätet, men det fanns inte så jag lägger väl ut det senare.
Sen tog vi en promenad ner på stan o fikade på 261, Julian sov gott i sin vagn som vanligt. Träffade en "kändis" S blev helt till sig ;) Sen blev det såklart en liten shoppingrunda, ville hitta något till mig själv men som vanligt hittade jag inget men Julian fick en kortärmad och kortbyxad body, vit med blåa, gamla bilar på. Antog att hans pappa skulle uppskatta den ;) Lägger ut bild senare med.
vi provade även ett par ray-ban-look-alike, vilken snygging!



Sen drog vi hem igen. R kom hem och vi gick o lade oss väldigt tidigt, trötta!
Natten var lugn som vanligt, så skönt. Vid sextiden vaknade vi, kände på lillkillen, han var helt svettig! Av med alla kläderna och där låg vi, för första gången och mös hud mot hud. Vilken känsla. Julian gillade det med och vi somnade om och vaknade klockan tio.


Blöjsprattel!

Sen idag kom O, Julian fick present! jättefina gråa byxor och en vit omlottkofta. Vi tog en fika här hemma och gick sedan ut på en långpromenad, så skönt!
När O hade gått och Julian hade fått alla sina behov tillgodosedda var han jättepigg, alert på något vis. Vi gick runt och tittade på olika saker i lägenheten, märkte då att han först fäste blicken, sen vände huvudet mot det han ville se. Så fint! Man märker såna små förändringar varje dag. Han har även börjat gnälla för trötthet, han har tidigare annars bara somnat, men vill gärna ligga nära precis vid insomningsögonblicket. Vi har även märkt att han tycker att tvn är jätteintressant, alla de färger och former som flashar förbi, så vi har gjort något som jag sa att jag aldrig skulle göra- använda tvn för att få en lugn stund, fast bara när vi äter. Han uppfattar ändå inte så mycket och det är skönt att iallafall en gång på några dagar så en lugn ätstund..
Sen satte vi oss i soffan och tittade på varandra. Han tittade på mig på ett annat sätt, studerade mig, mina ögon min näsa och mun. Jag log och pratade med honom, och då fick jag- det första riktiga leendet! Han log så stort, nästan gapade, hela ansiktet strålade av lycka. Det var första gången jag fått tårar i ögonen för honom. Han är så fin!