socialt disorienterad..

Sambon ringde precis och sade bestämt att han är trött på att vi endast ligger hemma o kollar film eller träffar släkt eller shoppar på helgerna. Funderade lite över det. Vi är inte alls spontana längre eller har något socialt liv överhuvudtaget. Har vi blivit för bekväma? Jag blev lite rädd av denna tanken, jag har alltid viljat ha fart o fläkt tidigare men nu har jag tappat den sociala förmågan. Funderat på vad det beror på. Kanske är det att jag inte mår så bra alltid och kan aldrig veta när det är bra eller dåligt. Vågar liksom inte bestämma något pga det. Det går inte att vara spontan heller, man måste bestämma allt en vecka i förväg för att kunna träffa någon.. Hur ska det då gå när bebben har kommit? Jag planerar att jag har mer tid för alla och mig själv då också, bara hälsan är på min sida. Ganska naivt..
Blev nästan lite chockad när han föreslog en fika på stan med lite kompisar. Då tänkte jag: åh, måste ta av mjukisbyxorna, duscha och sminka mig. puh.. Men den gränsen gick jag över snabbt. Men sen: vem har inte planerat något en fredag? Ingen jag känner iallafall..
Så: Vad kan man hitta på en fredag, som höggravid och med kompisar som har en massa planer?


Jag har blivit en soffpotatis..


Kommentarer
Postat av: Anonym

Bra fråga! Nu som höggravid så är det mest spontana jag gjort att slänga ihop en sockerkaka. Precis som ni varit, har jag och min sambo. Men att gå ut en fredag kväll och sätta sig någonstans och bara ta en fanta och prata och vara social ser jag nästan som lite omöjligt. 1, orkar man? Ett, två, tre så blir man sådär löjligt trött ju.

2010-02-13 @ 15:51:40

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0