lillbebisens

Vad trött jag är på detta nu! Magen är tung, fötterna och händer är svullna lite då och då. Det spänner och trycker i varje ligament i magen. Fogarna i svanken är helt upplockrade. Sammandragningarna börjar göra ont. Magen är i uppror. Jag får inte plats med någon direkt mat i magen. Allt pressas nedåt. Ibland känns de som bebben ska trilla ut och min rygg ska vika sig fyra gånger.. Och såhär ska jag ha det i fem veckor till?! Jag försöker hoppas att om jag önskar något speciellt väldigt intensivt, så går det i uppfyllese. Men det har inte gjort det än.. Kroppen hänger inte riktigt med längre, jag har en parasit i mig and it´s all about him. Skit i hur jag mår, bara han kan snurra runder där inne och få så mycket mat han behöver. Och visst, det missunnar jag inte honom. Men kunde inte jag ha fått må lite bättre? Om jag går över tiden så plockar jag ut honom själv.. Jag bad R så snällt igår att han skulle ta sitt ansvar. Han satte in den, då ska han också kunna ta ut den! Han sa att han inte kunde.. Vadå att inte ta konsekvenserna för sina handlingar!


Igår blev det inget pluggande. Så nu är jag mer stressad än nånsin. Jag måste komma igång med det. Har tre texter att skriva till på torsdag.. igår hoppades jag på att bebben skulle ploppa ut så jag hade en bra anledning att säga till läraren att jag inte hade gjort det. Nu låter det inte lika genialt. Jag får nog sätta mig och skriva den nu..